Min räddning är då min träning, men ibland blir även den lidande för att man inte riktigt orkar med sig själv ens, och då ska man egentligen ta sig i kragen och ta sig till gymmet även om det inte blir så lång träning, men man lyssnar inte alltid att kroppen vill, när hjärnan inte vill....
Men nu lyssnar jag på kroppen och inte knoppen, och är på g igen....
Har även blivit tillsagd att inte åsidosätta min träning, av folk som tidigare nästan tyckte jag tränade för mycket :)
Så kan livet vara....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar